Nu, just nu, i detta ögonblick har jag börjat på en novell. En självnovell. Hört något liknande? Eftersom det på min att-göra-lista-i-sommar står "skriva en novell" har jag valt att göra så. Och efter dagens bussresa hem från Borås där en stor del av samtalet gick åt till att berätta om min motsats till talang när det gäller syslöjd har jag valt att skriva om just denna - som en självnovell. Jag har döpt den till Johanna G...s (ja nämner inte efternamn för folk som ja inte känner, de har mamma sagt - typ) förskräckliga leverne och dess tillhörande syslöjdslektioner av sällan skådat slag. Inspirerad av Gargantua i allra högsta grad. Förhoppningsvis kommer jag publicera min otroliga novell här senare i sommar då den avslutats - om jag nu kommer så långt. Chansen att jag inte skriver mer än det jag gör ikväll är ganska stor, är jag rädd.
Förresten, da Vinci-koden var en besvikelse på bioduken och för mig kommer det alltid vara båten anna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar